Att odla håller mig frisk!

”det är ibland lite för tidig sådd enligt boken men det struntar jag i eftersom det gör mig glad”

Att driva och fortsätta utveckla en verksamhet är synnerligen stimulerande, en uppgift som innehåller många utmaningar och glädjestunder men också ett väldigt stort ansvar. Ett företag är ju så mycket mer än sin produkt, det vet alla som driver egna företag. Vikten av återhämtning är stor men den kan vara svårt att få till. Tankarna kring och det fysiska arbetet i det egna företaget upptar så mycket tid och ofta ligger det nära ett intresse eller en hobby och det kan vara svårt att pausa. Jag vet, för så är det för mig. Jag har dessutom svårt att vara stilla. Det har jag alltid haft. Då gäller det att hitta en återhämtning som innebär rörelse och gärna FRAMÅTRÖRELSE.

Jag har hittat återhämtning och kraft i att gå. Jag promenerar och vandrar i takt med tankarna och det ger mig återhämtning och vila i rörelse. Bra, men under årets mörkaste månader är det inte tyvärr inte tillräckligt. I januari kan jag inte längre stå emot mörkret och det blir också svårare att komma iväg ut och gå, då får jag verkligen kämpa. Trött, utan kraft och inspiration och med ett tungt sinne. Det är då jag sätter igång att så! Att så fröer och se dem kläckas på stora gjutjärnselementet är galet härligt. Små små gröna prickar som med min stillsamma omsorg under ljuvligt ljusa växtlampor blir större och större! En sysselsättning som ger mig total ro, lycka och hopp. En harmonisk relation utan ord där jag i takt med att det växer eller inte växer får följa odlingsåret mot sommaren och ljuset.

Jag har alltid befunnit mig runt och mitt i odlingar. Som barn blev det egen sallat, dill och sockerärtor på sommarstället och som tonåring delade jag morfars odlingssysslor på gården där jag växte upp. (Se en äldre krönika jag skrev om det här om du vill) I tre år har jag nu haft det stora nöjet att se resultatet av min återhämtning växa vidare i Crêperiets egna köksträdgård.

• 

• 

• 

Under sommarmånaderna skördar vi på beställning direkt till köket. Grönkål, svartkål, dill, persilja, mynta, zuccini, sallat, bönor, blommor mm Vi är självförsörjande på flera grönsaker året om och inför denna säsong vågar jag tro att vi ska bli hejdundrande kunniga på selleri i olika former.

Jag startar flera av sådderna i januari. Crêperiet skördar fortfarande grönkålen i snön när mina nya frön åker i jorden inne. Det är ibland lite för tidig sådd enligt boken men det struntar jag i eftersom det gör mig glad. Rotselleri, persiljeselleri, bladselleri, stjälkselleri, jätteverbena, mängder av timjan och basilika, björnrot, massor av sommarrudbeckia åkte också ner. Jag petar och vattnar med lite extra omsorg mina flera hundra små selleriplantor och om ni får selleri på er tallrik på Crêperiet så vet ni vart dom startade och hur det gick.

Jag har inte optimalt med plats för allt mina plantor men tänk, det struntar jag också i. Jag odlar som ni redan förstått för att jag mår bra av det. Resten får bli som det blir, hittills har det blivit himla bra ju, så jag kör på. INGA PEKPINNAR tar jag till mig utan följer glatt odlarsveriges största inspiratör Sara Bäckmo som säger att man ska våga odla mer, njuta och testa sig fram. Det är mer som växer än man tror och de ger mig alldeles, alldeles underbara stunder för återhämtning!